Ungefär såhär känner jag: Uttnyttjad, ensam, hörs inte, ska lyssna på alla andra, ska alltid finnas till hands, ingen finns där, vart är mina vänner, less, besviken, irriterad. 
(av klagomål så förändras inget, men ibland så måste man få klaga ändå)

 

---

 

Jag är så otroligt glad att ni finns i mitt liv. 
Emelie, Yvonne och Joel. 

 

där finns det skratt och öppna armar oavsett.