Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit ett inlägg om denna människa och jag skriver säkert samma sak varje gång. Men ibland behövs det bara för att visa hur tacksam man är över att en del människor finns i ens liv. Precis så som jag är, över att du finns i mitt liv Pappa. Jag kan fortfarande inte se ett liv framför mig utan dig och kommer aldrig kunna det heller för den delen. När jag tänker tillbaka så känner jag en sån stor tacksamhet, vilken är den bästa känslan som finns. 

 

Du är den bästa människan som finns, den som betyder mest utav alla. Visst, man älskar hela sin familj. Men när någon räddade livet på en, som har uppfostrat barn ensam så kan man inte annat än älska den personen så oerhört mycket, samtidigt som man är så sjukt jävla stolt. Jag kommer nog aldrig lyckas förstå hur du orkade stå ut, vid varje motgång höll du huvudet högt och klarade dig genom det hur jobbigt det än kunde vara. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna komma vidare i mitt liv egentligen, fick för mig att jag alltid skulle vara den där sat ungen som rymde hemifrån och slutade lyssna, men nu. Idag. Så hoppas jag att du kan se att jag kom vidare, även om jag har en låååång bit kvar så har jag kommit förbi massa hinder. Jag hoppas du är lika stolt över mig så som jag är stolt över mig själv, för.. Visst har jag gjort framgång? 

 

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag är så jävla stolt över dig pappa och jag är säker på att jag har fått din styrka, genom varje motgång så har jag också kommer igenom det, även om motgångerna kommer följa med mig ännu längre i livet så har du samtidigt fått mig att förstå att jag inte kan förändra något, jag kan inte göra nånting mer än att försöka acceptera läget, hur mycket jag än önskar och hur jobbigt och smärtsamt allting är, hur ont det gör, hjärtat går i tusen bitar men jag kan fortfartande inte göra något. 

 

Jag saknar dig ofta, varje dag om jag ska vara ärlig. Önskar hela tiden att milen vore meter, det svåraste beslutet jag någonsin tagit var att flytta ifrån dig, men jag antar att livet går ut på att testa nya saker och jag tyckte väl kanske att det var dags, trots saknaden så har ju allting gått bra även om det har tagit tid. Jag vill mestadels att du ska veta att du är den viktigaste människan i mitt liv, min stöttepelare, min hjälte och framförallt världens bästa pappa. 

 

Jag älskar dig mer än vad ord kan beskriva, vet inte vad jag skulle göra utan dig. Jag skulle garanterat vara trasig, Vad hade jag gjort utan dig? Knappst varit den människan som jag är idag, jag vill inte ens tänka på vilken människa jag skulle ha varit. Du är den klokaste människan som vandrar i ett par skor, den smartaste. Du är bäst på alla sätt min fina älskade pappa. Tack för att du finns och tack för all kärlek du ger mig, tack för att du är du och tack för att du gav mig en fin uppväxt trots alla motgångar, ingen är som dig.