- den finaste lilla människan som finns. 

Tänk att det var just du som låg där inne i 9 månader. Min tjej, min skatt, livets mening. 

Onsdag vid 16 tiden åkte vi in med fulla värkar, kl 18 ca gick vattnet och då visste vi att snart är hon här, våran dotter. Som vi längtat så mycket efter. Vid 21 tiden fick jag ryggmärgsbedövning och blev en helt ny människa, käkade banan och godis bilar, varierade med lite Cola också. Lustgasen var inte till användning längre. Kl 22 var jag öppen 8cm, men värkarna av tog... Blod prover och diverse började tas var 20onde minut, bebia mådde bra så jag fick dropp som skulle hjälpa oss att få igång värkarna igen. Inga värkar kom tillbaka, bebis började bli trött och klockan var nu 03.15, ännu ett blod prov från hennes huvud gjordes, hennes hjärta slog fint trots det hårda arbetet. Kl 04.50 gjordes ett till blod prov som inte var lika bra, hjärtljuden gick neråt, beslutet om ett kejsarsnitt var enkelt. Kl 05.31 hör jag skriket och strax efter kommer Joel med henne, vår dotter. Våran Michelle ❤️ 

Ja ingen bebis som ville komma ut igår på den beräknade tiden minsann! Hon verkar trivas där inne nu när kylan börjar komma, igår kom första snön också här i Sundsvall men som försvann lika fort igen. Helgen har bestått av mys som alla andra dagar i veckan, lördagen var jag hos syrran och spelade sällskapspel med henne och Mange. Går dagen tog jag och Joel en sväng på Birsta för att försöka hitta några julklappar, och det gjorde vi. Skönt att några familjemedlemmar är färdiga nu, nu har bara jag några kvar på min sida som jag tänkte försöka hitta åt idag när jag och svärmor ska passa på att umgås lite. Längtar som tusan till julen, bästa på hela året!! Och för första gången så ska vi få fira tillsammans, våran familj. Min och Joels. Hur fantastiskt låter det inte? Att få äta jul frukosten tillsammans, dela ut julklappar och bara mysa med barnen, detta är det finaste en människa kan drömma om, att få bilda familj med sin andra halva. Jag är förbannat lycklig!  kvällen tänkte jag försöka ta mig till mamma en sväng som ville träffa mig och umgås lite, så vi får se vad kroppen säger ikväll. 

 

Just nu sitter jag med musik öronen och inväntar svärmor som sagt och förhoppningsvis ligger våran dotter i min famn inom de närmaste dagarna, hoppas jag! Nu är jag less på att knappt kunna röra mig, och den där längtan ska vi inte ens tala om, nog för att dessa 9 månader har gått otroligt fort så går allt så segt nu. Vi är så redo att träffa dig nu gumman, KOM UT! 

Kom nu, lilla hjärtat. 💕 

Den dagliga vardagen fortsätter och lillan i magen verkar vilja ligga kvar och gräddas någon vecka till men för min del hade hon gärnat fått kommit igår eller förra veckan.. Allt är tungt och jobbigt nu såhär i slutet. Jag har dessutom slutat jobba nu, förra veckan var min sista vecka och jag känner redan hur rastlösheten kryper inom mig... Vädret utomhus gör inte saken bättre direkt, grått och trist annars så hade ju en promenad suttit fint för mina ben.

 

Annars så flyter livet och diverse saker på, jag och Joel har kommit i ordning i våran fina lägenhet och snart är våran familj helt komplett. På lördag åker jag till Härnösand och övernattar och ska även passa på att fira min finaste lilla älskling Jonas på sin 2 årsdag, helt sinnes att den lilla grabben redan är 2 år.. Tiden springer iväg och jag bara älskar att få se honom utvecklas, min lilla mini människa. Och längtan som jag har tills min egen kommer till världen och få se henne utvecklas dag för dag, den längtan ska vi inte ens tala om. 

 

Vad dagen erbjuder vet jag inte riktigt ännu, vi låg kvar länge i sängen idag vilket var riktigt skönt. Annars brukar min egna lilla väckarklocka i magen vilja vakna runt halv 6, frukosten ligger i magen sedan ett tag tillbaka så nu har jag parkerat rumpan i mitt hörn i soffan med hörlurar och musik. Kanske ska ta och slå mamma en signal och se vad hon har för sig, hon blir nog lycklig av att få bjuda mig på en kopp kaffe precis som nästan alla andra dagarr och kvällar nu för tiden, så glad i själen över att vi kommit närmare varandra trots omständigheter. Mamma är alltid mamma, så är det ju. 

Snart har i bott in oss i den nya lägenheten i en månad och det enda som återstår att måla om är Vincents rum som ska få snyggare färger på väggarna. Den nya soffan och det nya köksbordet är jag förälskad i. Annars så är det en ny vecka i kalendern och även en ny vecka närmare beräknad ankomst för lillan, v 33 nu. Och den längtan som man känner ska vi inte ens tala om. Allting är färdigt, och du är så välkommen älskade lilla hjärta. 

 

Helgen har bara varit lugn, fredagen myste jag och Joel framför en film som jag självklart somnade ifrån. Lördagen spenderade jag några timmar hos Yvonne för efterlängtat kaffehäng och surr. Kvällen gjorde vi en god middag och avslutade med film i soffan med gotta, igår passade jag på att träffa mamma vilket också var efterlängtat då jag inte träffat henne på flera veckor. Vi drack kaffe och pratade en massa om kommande tid i livet. Bitline fick leverera våran middag, sen brann jag av i soffan och gjorde sedan ordning några tvättmaskiner så nu är alla sängkläder till lillans säng tvättade och jag kunde givetvis inte hålla mig från att börja bädda sängen, söndagen avslutades med kvälls kaffe hos syrran.

 

Idag är jag ledig så det är riktigt skönt, men trots det så ville mina ögon vakna kl6. Så denna dag blir lång känner jag, och vad den erbjuder återstår och ser. Sköt om er så länge! 

 85 dagar kvar. Vi längtar! ❤️