en månad..
helt ofattbart, en månad av sorg, saknad och tårar har passerat.. känns som en del av mig aldrig slutar hoppas på att du ska komma tillbaka. en bild på dig får mig en tanke på att allt detta är ett skämt, att jag ska få möta dig på stan vilken dag som helst.. se ditt leende lysa över hela Sundsvall. jag kan fortfarande inte inse, allt är svårt och gör så jävla ont. jag vill ju ha dig här, saknaden äter upp mig inifrån. jag vet att du mår bra nu, bättre än nånsin men tanken på att jag aldrig kommer få krama.dig skär, smärta.. jag kommer alltid minnas dig, min.finaste. Älskade karolin!
2012-10-10 | 14:20:49
Kategori;
Trackback
